Nationell samordning av omgivningsbuller

Den 6 november bjuder myndigheterna inom den nationella bullersamordningen in till ett nätverksmöte.

Mer information och anmälan

Kunskapscentrum för buller inrättades 2017 av den nationella bullersamordningen för att utveckla och vägleda om mät- och beräkningsmetoder utomhus samt på annat sätt stödja myndigheterna vad gäller metoder för mätning och beräkning av buller. Sedan några år bedrivs arbetet som ett separat projekt. Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI) har genom överenskommelse med berörda myndigheter uppdragits att driva kunskapscentrum för buller till och med år 2024.

Kunskapscentrum om buller (kunskapcentrumbuller.se)

Detta kvalitetssäkringsdokument har som syfte att skapa enhetlig tillämpning av flygbullerberäkningar och är avsett som vägledning vid sådana beräkningar. Genom att etablera kvalitetssäkringsrutiner och fastställa beräkningsmetod minskar risken att beräkningarna blir beroende av enskilda tekniska överväganden. En stor fördel med enhetlig tillämpning är rättssäkerhet vid prövning. 

Kvalitetssäkringsdokumentet är i första hand avsett för beräkningar som underlag för miljöprövningar av flygplatser samt bebyggelseplanering kring flygplatser samt i löpande tillsynsverksamhet. Dokumentet är också användbart som information till övriga intressenter, till exempel tillsynsmyndigheter, kommuner, verksamhetsutövare, flygbolag, boende kring flygplatser. 

2011 fastställdes det första kvalitetssäkringsdokumentet för flygbullerberäkningar som utgår från ECAC (European Civil Aviation Conference) Doc 29 3rd ed. I denna version ingår de förändringar som gjorts i ECAC Doc 29 från tredje till fjärde upplagen. 

Kvalitetssäkringsdokumentet följer dispositionen i Doc 29 och ska inte användas självständigt. 

En förändring i denna uppdaterade version är införandet av en ny atmosfärsdämpningsstandard. Genom att tillämpa senaste vetenskapliga kunskap om hur ljudet utbreder sig i atmosfären bedöms beräknat flygbuller bli i storleksordningen någon decibel högre jämfört med den tidigare använda atmosfärsdämpningsstandarden.

Möjligheten att använda ”medelväder” för varje unik flygplats har undersökts. Resultaten visar att ”medelväder” för de tre typflygplatserna skulle påverka ekvivalent ljudnivå 55 dBA som högst med en halv dBA. Rekommendationen i förslaget är därför att inte använda ”medelväder” för varje flygplats, utan istället använda ett standardiserat så kallat enhetsväder.

Det bör noteras att buller från ljudkällor på marken inte ingår i beräkningarna för flygbuller. 

Revideringen har utförts i en arbetsgrupp ledd av Trafikverket bestående av Transportstyrelsen och Naturvårdsverket, med stöd av tekniska rådgivare från Swedavia och Tyréns. Revideringen har förankrats inom den nationella bullersamordningen med representation från Naturvårdsverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelserna, Transportstyrelsen och Trafikverket.

Kvalitetssäkring av flygbullerberäkningar, underlag för en enhetlig tillämpning (pdf)

Det förekommer ett stort antal begrepp inom bullerområdet. Det är angeläget att myndigheterna inom den nationella bullersamordningen i så stor utsträckning som möjligt använder samma begrepp och begreppsbeskrivningar. Denna rapport ersätter tidigare redovisning från 2013.

begreppsbeskrivningar-20240521.pdf

Hösten 2018 publicerade WHO rapporten Environmental Noise Guidelines for the European region. I rapporten beskrivs rekommendationer som skiljer sig från de riktvärden för trafikbuller som är etablerade i Sverige. Rapporten bygger på ett omfattande forskningsunderlag från många länder runtom i världen. Myndigheterna inom den nationella bullersamordningen bedömde att det fanns behov av gemensamma tolkningar av de rekommendationer som rapporten innehåller. En viktig fråga i sammanhanget är vilka delar som är relevanta för svenska förhållanden och hur dessa kan användas i arbetet med minskat buller.

En projektgrupp inom ramen för bullersamordningen bildades för att formulera uppdraget, som sammanfattningsvis inneburit att analysera de underlag som ligger till grund för slutsatser och rekommendationer i WHO-rapporten och resultatens tillämpbarhet utifrån en svensk kontext.

Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet har genomfört arbetet på uppdrag av den nationella bullersamordningen. Författarna ansvarar själva för innehållet och slutsatserna i rapporten. 

Rapporten visar att generella samband mellan trafikbuller och analyserade hälsoeffekter gäller för svenska förhållanden, men vissa effektsamband skiljer sig när dessa granskas ur en svensk kontext. Exempelvis uppnås effekten 10 procent mycket störda från spårtrafikbuller vid högre bullernivåer i Sverige än de nivåer som redovisas i WHO:s Guidelines. Vidare visar analysen att underlaget stärkts rörande samband mellan exponering för vägtrafikbuller och risk för stroke, och att nytillkomna studier betonar vikten av att ta hänsyn till faktorer som bland annat tillgång till tyst sida, antal bullerhändelse och vibrationer.

Huvudfokus i uppdraget har varit en jämförelse mellan svenska och internationella förhållanden avseende trafik, bostäder, befolkning. Arbetet har avgränsats till de delar i WHO-rapporten som gäller buller från väg- och spårtrafik. En annan avgränsning är att eventuella skillnader mellan olika studiers hantering av beräkningsförutsättningar och exponeringsdata inte ingått i uppdraget. Trafikverket har fungerat som uppdragsledare från beställarsidan. Övriga deltagande myndigheter i arbetsgruppen har varit Naturvårdsverket, Folkhälsomyndigheten, Boverket och Transportstyrelsen.

WHO Environmental Noise Guidelines i en svensk kontext (pdf 3,5 mb)

Den nationella bullersamordningen har tagit fram en myndighetsgemensam strategi för goda ljudmiljöer. Ambitionen med strategin är att stödja ett proaktivt arbete med goda ljudmiljöer i den bebyggda miljön och skapa samsyn och en gemensam riktning för myndigheternas arbete med buller. 

Myndighetsgemensam strategi för goda ljudmiljöer (pdf 185 kb)

Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet tog på uppdrag av den nationella bullersamordningen fram en rapport om kunskapsläget avseende lågfrekvent buller samt risker för hälsoeffekter. Underlaget var grundläggande för de ansvariga myndigheternas fortsatta arbete inom området. 

Hälsopåverkan av lågfrekvent buller inomhus, Persson Waye, Smith, Ögren (pdf 2,27 MB)

Sammanställning av kunskaper inom området stomljud och vibrationer från trafik och störningar/hälsoeffekter samt att tydliggöra ansvar och ge vägledning enligt de uppdrag som respektive myndighet har. 

Rapporten Stomljud: Beskrivning och genomgång av riktvärden för spår- och vägburen trafik (pdf 1 MB) 

Projektgruppens kommentarer om stomljud

Rapport Vibrationer inomhus från trafik

Projektgruppens kommentarer om vibrationer

En beskrivning av de olika myndigheternas uppdrag och lagstiftning som berör bullersamordningen. Det är tydligt i redovisningen att det finns både likheter och skillnader mellan myndigheternas uppdrag, visioner och verksamhetsidéer. Även de miljöpolitiska och transportpolitiska målen styr myndigheternas verksamheter.

Delar av detta arbete har inte uppdaterats efter 2014 och de ändringar i plan- och bygglagen och miljöbalken som därefter genomförts. 

Arbetsgruppens redovisning av uppdrag och lagstiftning (pdf 469 kB) 

En sammanställning av fakta och forskningsresultat, i syfte att uppnå och förmedla en enighet i synsätt mellan myndigheterna när det gäller vägledning och värdering av buller och vibrationer från trafik på väg- och järnväg samt tunnelbana och spårväg. Redovisningen fokuserar bland annat på hur fasadreflexer bör hanteras vid bullerberäkningar och bedömningar av bullernivåer på uteplats och riktvärdet för uteplats samt övergripande principer för bedömningar när buller förekommer från både väg och järnväg samtidigt.

Arbetsgruppens redovisning av buller och vibrationer från väg- och spårtrafik (pdf 489 kB)

Identifiering och beskrivning av oklarheter och knäckfrågor av väsentlig betydelse för bullersamordningen. Arbetsgruppen kom fram till att det då fanns ett tiotal högprioriterade oklarheter och knäckfrågor att prioritera samt ett antal övriga oklarheter med något lägre prioritet. 

Arbetsgruppens redovisning av oklarheter och knäckfrågor (pdf 50 kB) 

Syftet var att undersöka möjligheterna för myndighetsgemensamma vägledningar om buller. I redovisningen framgår att det är svårt att ge ut myndighetsgemensam vägledning om exempelvis riktvärdesnivåer, däremot kan vi ge ut gemensam vägledning om tillämpningen av riktvärden och information om olika myndigheters ansvarsområden och vägledningar.

Arbetsgruppens redovisning av gemensam vägledning (pdf 63 kB)