Naturvårdsverket föreslår att fler skyddsformer rapporteras till EEA
Naturvårdsverket har, i samarbete med Skogsstyrelsen, jämfört och beskrivit hur Sverige och ett urval av länder redovisar skyddade områden i internationella sammanhang till Europeiska miljöbyrån (EEA).
Det finns många instrument som skyddar natur utan att vara skyddade områden enligt Internationella naturvårdsunionen (IUCN), men som likväl har stor betydelse för den biologiska mångfalden. I den svenska modellen för naturvård i skogen ingår till exempel både formellt skydd, frivilliga avsättningar och generell hänsyn som en helhet.
Stora likheter men också väsentliga skillnader mellan ländernas rapportering
Samtliga jämförda länder rapporterar skyddade områden som har en grund i nationell lagstiftning som skyddar särskilt utpekade områden med specifika bevarandevärden. Sveriges skyddsformer och rapportering är i dagsläget mest jämförbar med Finlands och delvis med Estlands men mycket olik Tysklands, Österrikes och Storbritanniens rapporteringar.
I Tyskland, Storbritannien och Österrike omfattas en väsentligt högre andel (24–32 procent) av landarealen av skyddade områden än i Finland och Sverige (10–11 procent) medan Estland ligger där emellan (19 procent). Förhållandet är omvänt när det gäller landareal med starkare skydd där markanvändning är reglerad och där bevarande av naturvärdena har prioritet. Tyskland, Storbritannien och Österrike (0,5–2,5 procent) har en jämförelsevis lägre andel av landarealen skyddad jämfört med Finland och Sverige (9,6–10,0 procent).
– Bland annat skiljer det sig åt hur man har definierat skyddade områden, framför allt genom att vissa länder har rapporterat stora områden som inte har skyddet av biologisk mångfald som primärt syfte, förklarar Sandra Wennberg, handläggare på Områdesskyddsenheten, Naturvårdsverket.
Framtida rapporteringar
En rapportering som blir helt lik de övriga jämförda länderna är inte möjlig att genomföra då länderna skiljer sig åt sinsemellan. I kommande rapportering till EEA avser Naturvårdsverket att i samverkan med berörda myndigheter, rapportera fler bevarandeinstrument som skyddade områden enligt IUCN.
Det kommer leda till att Sveriges nationella statistik avseende skyddade områden på ett mer fullständigt sätt avspeglas i den internationella rapporteringen.
Rapportering av frivilliga avsättningar
De internationellt unika och för svensk natur mycket viktiga bevarandeinsatser som görs av skogsägare genom frivilliga avsättningar fångas idag inte upp av rapportering till EEA. Relativt nyligen beslutades det, inom arbetet med konventionen för biologisk mångfald, hur sådana här bevarandeinsatser ska kunna rapporteras som så kallade Other effective area-based conservation measures (OECM).
Naturvårdsverket avser att framöver i samverkan med Skogsstyrelsen rapportera de områden inom frivilliga avsättningar som markägare väljer att öppet redovisa på ett sätt som möjliggör rapportering samt undersöka möjligheterna att även rapportera andra bevarandeinsatser som OECM.
– Det är viktigt att även insatser utöver det som görs i form av skyddade områden blir kända internationellt. Vi har fångat upp dem i vår nationella statistik och nu finns det verktyg att även kunna redovisa dem internationellt, avslutar Maano Aunapuu, chef på Områdesskyddsenheten, Naturvårdsverket.