Århuskonventionen

Konventionen grundas på princip 10 i Riodeklarationen från 1992 vilken knyter samman frågor om miljö och mänskliga rättigheter. Konventionen handlar i grunden om förhållandet mellan medborgarna och deras regeringar och är därför också ett avtal om myndigheternas skyldigheter, om krav på öppenhet, deltagande och möjlighet att få myndigheters beslut, handlingar och underlåtenheter inom miljöområdet överprövade. 

Detta innebär att Naturvårdsverket ska förmedla såväl juridisk som praktisk information i frågor kopplade till konventionen och dess genomförande på nationell nivå. Det kan handla om att sprida information om de tre pelarna, om nyheter, erfarenheter, goda exempel, rättsfall av prejudicerande karaktär samt rapporter om hur Sverige genomfört konventionen och protokollet.

En annan viktig funktion är att förmedla information om var miljödata/-information finns tillgänglig för allmänheten.

Konventionens protokoll om register över utsläpp och spridning av föroreningar (Kyiv Protocol on Pollutant Release and Transfer Registers) trädde i kraft 2009.

PRTR-protokollet syftar till att införa nationella publika register över utsläpp av föroreningar till luft, vatten och mark samt överföringar av föroreningar via avloppsvatten och överföringar av avfallsmängder. Målsättningen är att en förbättrad tillgång till miljöinformation ska underlätta för allmänheten att delta i beslutsprocesser som rör miljöfrågor och därigenom bidra till att förebygga och minska förorening av miljön. 

Sverige ratificerade protokollet 2008 och det svenska registret tillgängliggörs via Naturvårdsverkets webbsida ”Utsläpp i Siffror”. Även EU har ratificerat protokollet och för att klara sina åtaganden har EU antagit den så kallade E-PRTR-förordningen om upprättande av ett europeiskt register. Det europeiska registret tillgängliggörs av den Europiska miljöbyrån (EEA) via den ”Europeiska industriutsläppsportalen” (tidigare E-PRTR). 

Vart fjärde år träffas parterna (Meeting of the Parties) för att besluta hur arbetet ska genomföras och utvecklas under den kommande arbetsperioden. Parterna strävar efter att fatta beslut i konsensus. Parterna möts därutöver årligen i en särskild arbetsgrupp (Working Group of the Parties) för att utvärdera genomförandet och utveckla arbetet. 

Det finns därutöver två efterlevnadskommittéer (Compliance comittee) som hanterar ärenden rörande konventionens och protokollets efterlevnad. Det som skiljer sig från andra konventioners efterlevnadskommittéer är enkelt uttryckt att vem som helst kan anmäla bristande efterlevnad till kommittén.  

Vid det senaste partsmötet för Århuskonventionen beslutades om en ny efterlevnadsmekanism (a rapid respons mechanism for the protection of environmental defenders) i form av en specialrapportör (Special Rapporteur on Environmental Defenders under the Aarhus Convention). Michel Forst är utsedd till specialrapportör. Precis som till efterlevnadskommittén kan vem som helst anmäla klagomål till specialrapportören.

Nedan har vi samlat ett urval relevanta ingångar till olika datamängder som innehåller miljöinformation. Länkarna har grupperats och samma miljöinformation kan vara tillgänglig via flera ingångar. Syftet med grupperingen på nivåer är att göra det mer överskådligt och underlätta sökbarheten för allmänheten. Ytterligare miljöinformation går att hitta på andra aktörers webbplatser.