Avfallsregistret

När ett farligt avfall transporteras inom en verksamhet eller från en annan verksamhet direkt till insamlare eller behandlare ska en anteckning som transportör föras. Anteckningen ska föras innan transporten påbörjas.

Observera att om verksamheten redan antecknar och rapporterar en viss transport i egenskap av avfallsproducent eller insamlare behöver den inte samtidigt anteckna och rapportera samma transport i egenskap av transportör. 

Bestämmelsen om anteckningsskyldighet för transportörer följer av 6 kap 2 § avfallsförordningen. Transportören ska anteckna följande uppgifter:

Den som tar emot ett farligt avfall för att lagra eller sortera det på annan plats än där det uppstått ska anteckna och rapportera som insamlare. Insamlaren ska anteckna och rapportera både när avfallet tas emot och när avfallet transporteras bort. När insamlaren tar emot ett farligt avfall ska anteckningen föras inom två arbetsdagar. När insamlaren transporterar bort ett eller får hämtat ett farligt avfall som tidigare samlats in ska anteckningen däremot föras innan transporten påbörjas. 

Bestämmelsen om anteckningsskyldighet för insamlare följer av 6 kap 3 § avfallsförordningen. Insamlaren ska när ett avfall tas emot anteckna följande uppgifter:

Den som mäklar eller handlar med ett farligt avfall ska föra anteckning om avfallet senast två arbetsdagar från det datum då avfallet handlades eller mäklades. En anteckning som handlare eller mäklare ska inte föras om verksamheten samtidigt är anteckningsskyldig som avfallsproducent, transportör, insamlare eller behandlare gällande det avfall som handlas eller mäklas.

Bestämmelsen om anteckningsskyldighet för handlare och mäklare följer av 6 kap 4 § avfallsförordningen. Följande uppgifter ska antecknas:

Den som yrkesmässigt behandlar avfall ska anteckna uppgifter om avfallet när verksamheten:

• Tar emot ett farligt eller icke-farligt avfall,
• behandlar ett farligt eller icke-farligt avfall, eller
• transporterar bort ett farligt avfall.

Behandlaren ska föra anteckning inom två arbetsdagar från det datum då behandlaren tagit emot ett avfall. När farligt avfall transporteras bort från verksamheten ska en anteckning föras innan borttransport påbörjas.

Om en anteckning avser ett farligt avfall ska uppgifterna dessutom rapporteras till avfallsregistret. Rapporten ska ske senast två arbetsdagar från det datum då anteckningen ska vara förd.

Ett farligt avfall som uppstått till följd av en behandlingsåtgärd, eller vars egenskaper eller ursprung förändrats till följd av en behandlingsåtgärd, ska normalt anses ha uppstått (producerats) i den verksamhet som behandlade avfallet. Behandlaren ska därför anteckna och rapportera som avfallsproducent när ett sådant avfall transporteras bort från verksamheten. En verksamhet som redan antecknar och rapporterar en transport i egenskap av avfallsproducent, ska inte anteckna och rapportera samma transport i egenskap av behandlare.

Behandlaren ska även anteckna och kvartalsvis sammanställa behandlingsresultat för det avfall som behandlats inom verksamheten. Sammanställningen för respektive kvartal ska vara genomförd senast sista dagen i april, juli, oktober och januari. Om ett farligt avfall behandlats har verksamheten två arbetsdagar på sig att rapportera sammanställningen till avfallsregistret från det datum då den ska vara färdigställd. Läs mer under rubriken Rapportera behandlingsresultat.

Bestämmelser om anteckningsskyldighet för den som tar emot ett avfall för yrkesmässig behandling följer av 6 kap 5 § punkt 1 i avfallsförordningen när verksamheten tar emot ett farligt avfall och 7 kap 7 § punkt 1 när verksamheten tar emot ett icke-farligt avfall.

När verksamheten tar emot ett farligt avfall i syfte att behandla det ska den anteckna följande uppgifter:

Uppgift om behandlingsmetod ska anges med den kod i bilaga 1 och 2 till avfallsförordningen som bäst beskriver behandlingsåtgärden. Vid behandling av farligt avfall ska dessutom underkod enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter om antecknings- och rapporteringsskyldighet och lämnande av uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret (NFS 2020:5) anges.

Tabell – underkoder enligt NFS 2020:5

Avfallstyp ska antecknas och rapporteras med en av de 6-siffriga koder som listas i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614). Endast farligt avfall (markerade med en asterisk i bilagan) ska rapporteras. För att välja rätt kod behöver verksamheten först ha klassificerat sitt avfall.

Avfallsproducenten har ett grundläggande ansvar för att känna till eller ta reda på egenskaperna hos det avfall som verksamheten ger upphov till och att skaffa sig den kunskap som krävs för att hantera avfallet på ett sätt som inte innebär risk för människors hälsa eller miljön. I detta ansvar ingår att klassificera avfallet. Klassificeringen av avfallet ger också efterföljande avfallsinnehavare nödvändig information, för att kunna hantera avfallet på lämpligt sätt.

Vägledning om hur det går till att klassificera ett avfall finns på Naturvårdsverkets webbsida. Europeiska kommissionen har även publicerat en fördjupad teknisk vägledning om klassificering av avfall.

Klassificering och kodning (naturvardsverket.se)

Kommissionens tillkännagivande om teknisk vägledning om klassificering av avfall (europa.eu)

Vikt ska alltid antecknas och rapporteras i kilogram. Om verksamheten saknar förutsättningar för att väga sitt farliga avfall eller på annat sätt inhämta en uppmätt viktangivelse, så bör det normalt anses tillräckligt att vikten istället uppskattas så noga som möjligt.

Tänk på att den som rapporterat en vikt som vid senare vägning visar sig vara felaktig, ska i efterhand rätta uppgiften i avfallsregistret. För att kunna rätta en felaktig uppgift om vikt behöver verksamheten kunna ange det avfalls-ID som erhölls när rapporten lämnades. Det är därför viktigt att verksamheten sparar detta avfalls-ID.

När uppgift om exempelvis vem som har gett upphov till ett farligt avfall eller på vilken plats avfallet uppstod avser en privatperson (hushåll) så ska både plats och vem uppgiften avser alltid anges med kommunkod. Uppgifter om personnummer (såvida det inte är fråga om en enskild näringsverksamhet/enskild firma) eller privatpersoners adress ska alltså inte lämnas till avfallsregistret. Uppgifter om avfall från flera hushåll kan därför ofta slås samman till en anteckning under förutsättning att samtliga uppgifter avser ett visst datum och kommunkod.

Vid borttransport av farligt avfall från till exempel en olycksplats, nedskräpad plats eller liknande, är det ofta okänt vem som gett upphov till avfallet eller senast hanterade det. Föregående avfallsinnehavare får då anges med okänd. Plats anges med adress eller koordinat för den plats från vilken avfallet transporteras.

Den som lämnat felaktiga uppgifter till avfallsregistret ska enligt 6 kap 12 § avfallsförordningen så snart som möjligt lämna korrekta uppgifter. Verksamheten kan rätta en uppgift antingen genom Naturvårdsverkets e-tjänst eller via API.

För att genomföra en rättning behöver verksamheten ha tillgång till avfalls-ID för den rapport som ska rättas. En rättning innebär i praktiken att en ny rapport skapas, men med en referens till den rapport som ersatts. Båda rapporterna kommer alltså att sparas i avfallsregistret.

Det går även att makulera en rapport via API. Även då sparas den gamla rapporten, men med information om att den inte längre ska gälla och varför den makulerats.

Om fastighetsägaren själv transporterar bort avfall från det gemensamma avfallsutrymmet anses fastighetsägaren vara transportör och ska anteckna och rapportera uppgifter om transporten enligt 6 kap. 2 och 11 §§ avfallsförordningen. Fastighetsägaren kan i dessa fall också behöva ansöka om tillstånd för transport av avfall enligt 5 kap. 1 § avfallsförordningen. Beroende på i vilken omfattning fastighetsägaren sorterar eller på annat sätt tar befattning med avfallet kan det också bli att betrakta som insamling av avfall.  

Vid hantering av avfall i gemensamma utrymmen kan avfallsproducenten (såvida inte den verksamhetsutövare som tillhandahåller utrymmet bedömts bedriva insamling) betraktas som avfallsinnehavare fram till dess att avfallet hämtas från det gemensamma avfallsutrymmet. När avfallsproducenten lämnar ett farligt avfall till ett gemensamt avfallsutrymme bör den dock, som datum för när avfallet ska transporteras bort, få ange det datum då avfallet lämnas till avfallsutrymmet.

Avfallsproducenten behöver även inhämta uppgifter om vem som ska transportera avfallet och vart det ska transporteras (mottagare och plats). Dessa uppgifter bör kunna inhämtas från till exempel den verksamhetsutövare som är ansvarig för att beställa hämtning av avfall från det gemensamma avfallsutrymmet. 

Det är vanligt att en transportör eller insamlare agerar ombud för en eller flera avfallsproducenter som lämnar sitt avfall till ett gemensamt avfallsutrymme. Viktigt att tänka på är då att varje avfallsproducent alltid omfattas av sin egenrapporteringsskyldighet. En rapport ska alltså lämnas för varje avfallsproducent som lämnat farligt avfall till det gemensamma avfallsutrymmet. Det räcker alltså inte att ombudet lämnar en rapport för den sammanräknade mängden avfall.

Ibland är det inte möjligt att särskilja vilket avfall som har uppstått i vems verksamhet. Så kan till exempel vara fallet för verksamheter som inte bara delar lokal, men även på de produkter som används och senare ska hanteras som avfall.

Frisörsalonger och liknande verksamheter kan till exempel bestå av flera enskilda verksamhetsutövare som hyr in sig på en stol i salongen och som därmed var och en för sig är att se som avfallsproducent. Det kan i dessa fall vara svårt att särskilja avfall från de enskilda verksamhetsutövarna. Om salongen i sig har ett eget organisationsnummer och kan ta rollen som avfallsproducent så kan det i dessa fall vara en lämplig lösning att den som driver salongen antecknar och rapporterar allt farligt avfall som uppkommer.

Ett annat exempel är när två enskilda verksamhetsutövare bedriver sin verksamhet i ett gemensamt laboratorium. De båda verksamhetsutövarna utgör i grunden avfallsproducent för det avfall de själva ger upphov till, men om de utnyttjar samma utrustning och kemikalier i sin laboratorieverksamhet, så är det i praktiken inte möjligt att särskilja vem som ger upphov till vilket avfall. Det kan då vara lämpligt att en av verksamhetsutövarna tar på sig ansvaret som avfallsproducent för det farliga avfall som uppstår i laboratoriet och den antecknings- och rapporteringsskyldighet som följer av ett sådant ansvar. Om det finns farligt avfall som uppenbart uppstått i en av verksamheterna, ska berörd verksamhetsutövare fortfarande ansvara för att anteckna och rapportera det avfallet.

Naturvårdsverket bedömer att farligt avfall som uppstått vid internationell sjöfart eller under internationella flygningar behöver rapporteras först av den verksamhet som tar emot avfallet i Sverige, till exempel i en hamn eller på en flygplats. En anteckning som avfallsproducent kommer alltså inte att föras i ett sådant sammanhang. Farligt avfall som uppstår i samband med exempelvis service eller underhåll när skeppet eller flygplanet befinner sig på svensk mark ska dock fortfarande antecknas och rapporteras.

Antecknings- och rapporteringsskyldigheten som avfallsproducent gäller dock alltid för farligt avfall som uppstår vid sjö- eller flygtrafik inom Sverige.

Transport av farligt avfall mellan en verksamhet i Sverige och en verksamhet i utlandet ska alltid antecknas och rapporteras, även om den sker via internationell sjöfart eller flyg.

För många verksamhetstyper är det rimligt att anta att vissa avfallsslag kommer att uppstå och behöva transporteras bort. Om en verksamhet har tillstånd för miljöfarlig verksamhet kan tillståndet innehålla information om vilka typer av avfall som hanteras i verksamheten. För den som transporterar avfall bör det framgå av anmälan eller tillståndet hos länsstyrelsen i vilken mån verksamheten transporterar farligt avfall.

Ett platsbesök kan ge ytterligare information utifrån vilka produkter som används inom verksamheten och i vilken mån farligt avfall tillfälligt lagras i väntan på borttransport. 

Verksamheten ska ha sparat sina anteckningar så att de på begäran kan uppvisas för tillsynsmyndigheten. Uppgifterna i anteckningen ska överensstämma med de uppgifter om till exempel datum, mängder och mottagare som rapporterats till avfallsregistret. Tänk på att kravet på att föra och spara fullständiga anteckningar gäller även när verksamheten anlitat ett ombud för sin rapportering. Det finns däremot inget hinder för att ombudet åtar sig att förvara anteckningen, till exempel i en kundportal, så länge den kan uppvisas utan dröjsmål. 

Tänk även på att en verksamhetsutövare endast har krav på sig att spara och kunna uppvisa sina anteckningar. Verksamhetsutövaren har däremot ingen skyldighet att kunna redovisa ett utdrag ur avfallsregistret. Det faller alltid på tillsynsmyndigheten att själv hämta de uppgifter ur avfallsregistret som krävs för att genomföra tillsynen. 

Tillsynsmyndigheten bör kontrollera att allt avfall som misstänks ha farliga egenskaper även klassificeras, hanteras och rapporteras som ett farligt avfall, eller att verksamhetsutövaren i annat fall kan motivera varför avfallet klassificerats som icke-farligt. Om verksamheten tar emot farligt avfall från andra bör tillsynsmyndigheten kontrollera att eventuell omklassning endast sker på godtagbara grunder. 

Den som i yrkesmässig verksamhet lämnar ett avfall till någon annan, ska enligt 5 kap 18 § avfallsförordningen kontrollera att mottagaren har gjort de anmälningar eller sökt de tillstånd som krävs för att få hantera avfallet. Ett undantag är om avfallet lämnas på uppdrag och anvisning av någon annan eller för avfall som lämnas till kommunen eller den som kommunen anlitat. 

Uppgifter som lämnas till avfallsregistret är allmän handling, och ska på begäran lämnas ut av Naturvårdsverket. Det gäller dock inte uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Uppgifterna i avfallsregistret kan omfattas av sekretess enligt 31 kap. 11 a § (skydd för enskilds intressen) och 18 kap. 18 a § (förhindra brottslig användning) i offentlighet- och sekretesslagen.

En rapport ska ha lämnats till avfallsregistret inom två arbetsdagar från det datum då anteckningen senast ska vara förd. Senaste datum räknas alltså oftast från det datum då en transport av farligt avfall påbörjades eller två arbetsdagar från det datum då ett farligt avfall togs emot, beroende på i vilken roll som verksamheten är antecknings- och rapporteringsskyldig.

Ibland kan tekniska fel i avfallsregistrets olika IT-system innebära att det inte är möjligt för verksamhetsutövaren att lämna sina uppgifter i tid. Ett sådant förhinder bör oftast kunna anses vara ett godtagbart skäl för att med stöd av 30 kap 2 § punkt 2 i Miljöbalken avstå från att ta ut en miljösanktionsavgift.

En verksamhetsutövare som av tekniska skäl inte kan genomföra sin rapporteringsskyldighet bör alltid dokumentera anledningen till att rapporteringen inte gick att genomföra.

Nedan listas datum då det enligt Naturvårdsverkets kännedom inte varit möjligt att lämna uppgifter via avfallsregistrets e-tjänster: