Inventering av förorenade områden
Att inventera potentiellt förorenade områden är viktigt för att kunna bedöma vilka risker som finns för människor och miljön. Det är också en grund för att kunna prioritera de insatser som är viktigast att genomföra först.
Vägledningen för att inventera misstänkt förorenade områden omfattar generell vägledning för förorenad mark. Vägledning om inventering av sediment och om PFAS-förorenade områden är ett pågående arbete. Publicering kommer att ske löpande allteftersom arbetet fortskrider.
Sidan vänder sig till
Tillsynsmyndigheter, verksamhetsutövare och fastighetsägare och huvudmän som har ett ansvar att avhjälpa ett förorenat område, exploatörer samt konsulter.
Bra att veta
Denna sida kommer uppdateras med vägledning som handlar om kartläggning och stöd vid inventering och registrering av PFAS-förorenade områden.
Lagstiftning
Miljöbalkens kapitel 10 handlar om förorenade områden.
Regeringen har beslutat om fem förordningar på området med stöd av miljöbalken:
Förordning (2007:667) om allvarliga miljöskador (riksdagen.se)
Förordning (1998:930) om miljöriskområden (riksdagen.se)
Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (riksdagen.se)
Förordning (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador (riksdagen.se)
Förordning (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och statligt stöd för sådant avhjälpande ersattes den 8 mars 2022 av förordning (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador samt förordning (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador.
Aktuellt
Bidrag för verifierande fältprovtagning
Naturvårdsverket beviljar bidrag för verifierande fältprovtagning till länsstyrelserna. Ansökan om statsbidrag till verifierande fältprovtagning behöver lämnas in till Naturvårdsverket senast den 15 september 2024. Maxbeloppen för statsbidrag för verifierande fältprovtagning för PFAS-förorenade områden och förorenade sedimentområden för år 2025 och 2026 har höjts till 150 000 kr respektive 200 000 kr inför ansökningstillfället i september 2024. Ytterligare en nyhet är att inrapportering av analysresultat till datavärdskapet för miljögifter är ett krav för att bidrag för verifierande fältprovtagning ska beviljas.
Genomförande och roller
Det är länsstyrelserna i respektive län som genomför inventeringen med stöd av landets kommuner. Andra aktörer behöver också vara delaktiga, till exempel de som bedriver en miljöfarlig verksamhet genom att lämna in nödvändigt underlag, till exempel underlag från egenkontroll och utsläppspunkter. Naturvårdsverket har en nationell samordnande och vägledande roll i tillsynsmyndigheternas arbete med tillsyn och inventering.
Mellan 1999 och 2015 genomförde länsstyrelserna ett omfattande arbete med inventering av förorenade områden. Genom detta arbete identifierades ett stort antal av Sveriges misstänkt förorenade områden. Det fortsatta arbetet med dessa områden syftar till att undersöka och vid behov åtgärda de risker för människors hälsa och miljön som de medför.
I takt med att ny kunskap och nya ämnen tillkommer finns det behov av att fortsätta inventeringsarbetet.
Pågående satsning
Från och med 2023 har regeringen genom en särskild satsning möjliggjort för länsstyrelserna att inventera förorenade sedimentområden samt områden som har förorenats av PFAS.
Nya rapporteringskrav från 2023
I regleringsbreven från 2023 och framåt för Naturvårdsverket och länsstyrelsen framgår nya rapporteringskrav för inventering av sediment och PFAS-förorenade områden:
- Naturvårdsverket ska årligen inhämta underlag från länsstyrelsen särskilt angående inventering av förorenade sediment.
- Länsstyrelsen ska redovisa hur de arbetat med övervakning, inventering och kartläggning av områden som förorenats av PFAS.
Förutom länsstyrelsen finns även andra aktörer som inventerar förorenade områden, till exempel Försvarsmakten, Trafikverket och Sveriges geologiska undersökning (SGU).
Frågor och svar
Får någon annan än länsstyrelsen vara huvudman?
Endast länsstyrelsen kan vara huvudman för den verifierande fältprovtagningen. Vem som är tillsynsmyndighet för objektet i fråga spelar ingen roll. Den verifierande provtagningen får endast genomföras av länsstyrelsen och får inte delegeras till kommunen. Länsstyrelsen har den regionala prioriteringen och är därför den myndigheten som ska prioritera vilka objekt inom länet som är aktuella för verifierande provtagning. Av Naturvårdsverkets regleringsbrev, anslagspost 6, framgår att länsstyrelserna har fått finansiering för stärkt arbete med övervakning och kartläggning av PFAS-förorenade områden och för fortsatt arbete med förorenade sediment, särskilt inventering. Anslagspost 6 disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län för fördelning till samtliga länsstyrelser.
Får länsstyrelsens eget arbete bekostas med bidraget?
Bidraget får endast täcka kostnader som bedöms nödvändiga för att verifiera förorening vid ett PFAS-förorenat område och/eller ett förorenat sedimentområde. Det nödvändiga arbetet inkluderar även att ta fram provtagningsplan, genomföra fältprovtagning, samt att sammanställa och göra en enklare bedömning av provtagningsresultatet. Länsstyrelsens eget arbete kopplat till den verifierande fältprovtagningen är inte bidragsberättigat, då länsstyrelserna redan har fått förstärkta medel för arbete med bland annat kartläggningen av PFAS och sediment genom förstärkta medel i Saneringsanslaget anslagspost 6. Detta framgår av instruktionerna i ansökningsmallen.
Får redan riskklassade objekt provtas med stöd av bidraget?
Ja, det är möjligt att provta redan riskklassade objekt, förutsatt att PFAS inte inventerats på platsen tidigare.
Får redan bekräftat förorenade områden provtas med stöd av bidraget?
Generellt sett är svaret nej, eftersom området då redan är provtaget och förorening på platsen därför redan är bekräftad. För det fall PFAS inte har provtagits på platsen tidigare finns det dock möjlighet att få bidrag för det.
Krävs det certifierad provtagning?
Ja, även vid den verifierande provtagningen är det krav på certifierad provtagning, som vid all annan statligt finansierad provtagning. Replikat för certifierad provtagning är bidragsberättigat och räknas inte in i begränsningen av antalet analyser som gäller för PFAS. Det finns certifierade provtagare för både mark, sediment och vatten.
Hur redovisas bidrag för verifierande fältprovtagning?
Den ekonomiska redovisningen av verifierande fältprovtagningar ska ske på en separat flik i det ekonomiska årsredovisningsdokumentet som ska lämnas in till Naturvårdsverket senast den 31 januari. En uppdaterad version av mallen för den ekonomiska årsredovisningen där detta lagts till, kommer skickas ut inför årsredovisningen.
Om ett område visar sig bli dyrare än maxbeloppet, kan bidrag då användas för att finansiera den överskjutande delen?
Nej, blir ett område dyrare att provta än maxbeloppet får detta finansieras på annat sätt. För bidrag som beslutats 2023 var maxbeloppet för verifierande PFAS-provtagning 100 000 kr och 175 000 för verifierande sediment-provtagning. För bidrag som beslutats 2024 är maxbeloppet för verifierande PFAS-provtagning 150 000 kr och maxbeloppet för verifierande sediment-provtagning är 200 000 kr.
Om flera objekt blir billigare än beräknat och vi får pengar över, kan vi utföra ytterligare verifierande provtagningar på andra område då?
Ja, så länge maxbeloppet per område inte överskrids och provtagningen sker under samma år som bidrag beviljats för.
Om en länsstyrelse inte har sökt maxbeloppet för ett område och det visar sig bli dyrare än beräknat, kan bidrag då flyttas över från andra sökta områden som inte utnyttjat hela sin ansökta summa?
Ja, bidrag kan fördelas mellan områden under ett och samma år, under förutsättningen att maxbeloppet per område inte överskrids och antalet provpunkter för PFAS inte överskrids per område. Bidrag kan flyttas från ett PFAS-område till ett annat PFAS-område, och från ett sedimentområde till ett annat sedimentområde. Det går inte att flytta bidrag från ett PFAS-område till ett sediment områden eller tvärt om, det går heller inte att flytta bidrag mellan år.
Hur ska data från de verifierande fältprovtagningarna rapporteras?
Ett krav för att beviljas bidrag för verifierande fältprovtagningar under 2025 och 2026 är att data ska rapporteras in till datavärdskapet för miljögifter.
För redan beviljade bidrag för verifierande fältprovtagningar under 2023, 2024 och 2025 får data gärna rapporteras in till datavärdskapet för miljögifter, men det är inte ett krav utifrån redan fattade beslut.
Hur ska länsstyrelsen göra med oförbrukade bidrag?
Finns det oförbrukade bidrag kvar hos länsstyrelsen vid årsskiftet ska detta anges i årsredovisningen och betalas tillbaka till Naturvårdsverket. Om det är uppenbart redan tidigare under året att bidraget inte kommer förbrukas ska återbetalningen ske till Naturvårdsverket så fort som möjligt.
Det är inte möjligt att använda bidrag under första kvartalet efterföljande år och omfördelningar kommer inte att vara möjligt.
Initiering
Initiering och utredning utgör starten på efterbehandlingsprocessen. Detta syftar till att lokalisera den misstänkta föroreningen och undersöka om området är förorenat.
I det fall tillsynsmyndigheten misstänker att ett område är förorenat, inleds processen med att bekräfta eller avfärda denna misstanke. I det fall föroreningen bekräftas, sker resten av processen med att utreda och åtgärda föroreningen utifrån de bestämmelser som finns i 10 kapitlet miljöbalken.
Identifiering av potentiellt förorenade områden
Identifiering innebär att hitta områden där det finns eller har funnits en verksamhet som kan ha förorenat området. Ett identifierat potentiellt förorenat område behöver däremot inte vara förorenat i praktiken, eller komma att kräva avhjälpandeåtgärder. Därför behöver tillsynsmyndigheten bekräfta om området verkligen är förorenat genom provtagning. Det första steget i identifieringsfasen är dock att hitta verksamheter som kan ge upphov till förorenade områden. Då kan branschlistan användas som utgångspunkt.
Branschlistan förorenade områden
Tillsammans med länsstyrelserna har Naturvårdsverket tagit fram en lista över branscher som ska prioriteras vid inventering av områden där områdena placeras i en branschklass (branschklass 1–4). Branschklassningen är en gruppriskklassning som baseras på generella bedömningar utifrån vilken verksamhet eller bransch som funnits på platsen.
Naturvårdsverket har uppdaterat branschlistan från år 2011 där ansvarig för inventeringsarbetet har ersatts med två nya kolumner. I den uppdaterade versionen från år 2020 har branschlistan kompletterats med branschspecifika föroreningar som ger vägledning om de tre vanligast förekommande föroreningarna per bransch. I listan finns även en uppräkning av andra relaterade föroreningar som kan förekomma vid respektive bransch. Uppdateringen som genomfördes 2023 låg fokus på spridning av förorenade ämnen och vilka branscher som riskerar påverka sedimenten. I arbetet har det framkommit behov av att lägga till några nya branscher som främst har påverkan på sedimenten.
Uppdatering 2024
Vid uppdateringen 2024 har högfluorerade ämnen (PFAS) lagts till i branschspecifika föroreningar samt i andra relaterade föroreningar, för de branscher där ämnet finns registrerat i EBH-stödet. PFAS har också lagts till som ”Potentiell PFAS-bransch föroreningar mark” i kolumnen Övriga kommentarer, för branscher som enligt referenslitteratur hanterar PFAS. Naturvårdsverket har genomfört uppdateringarna utifrån nytillkommen kunskap i syfte att stödja tillsynsmyndigheter som arbetar med identifiering och inventering av förorenade områden.
Branschlista förorenade områden år 2024 (pdf)
Branschlista förorenade områden år 2024 i Excel-format (xlsx)
Branschlista förorenade områden år 2023 (pdf)
Branschlista förorenade områden år 2023 i Excel-format (xlsx)
Inventeringsfasen
Efter identifieringsfasen inträder inventeringsfasen. Inventeringen börjar med områdena i de högsta branschklasserna, det vill säga i en prioriteringsordning utifrån branschklassningen. Inventeringen görs enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Fas 1 omfattar en orienterande studie och resulterar i en inledande riskklassning. Fas 2 omfattar en översiktlig undersökning som inkluderar provtagning i syfte att bekräfta eller ändra riskklassning.
Riskklassning
Riskklassningen är ett första steg för att avgöra vilka områden tillsynsmyndigheten bör gå vidare med att undersöka. Många områden kan dock avskrivas i ett senare utredningsskede. I riskklassningen görs en översiktlig bedömning av de risker för människors hälsa och miljön som det förorenade området kan innebära i dag och i framtiden. Det finns fyra olika riskklasser:
- riskklass 1, mycket stor risk,
- riskklass 2, stor risk,
- riskklass 3, måttlig risk,
- riskklass 4, liten risk.
Det är i första hand objekt i riskklass 1 och 2 som prioriteras vidare för utredningar och vid behov åtgärder. Utöver de riskklassade objekten i riskklass 1 och 2 kan tillsynsmyndigheterna göra en lokal prioritering för att avgöra vilka objekt som bör åtgärdas först. Informationen om både identifierade potentiellt förorenade områden och inventerade (riskklassade) förorenade områden samlas i den nationella databasen över potentiellt eller konstaterat förorenade områden.
Med hjälp av länsstyrelsens externa webbGIS kan man få en överblick över de objekt som är inventerade och riskklassade.
Finansiering
Genom Naturvårdsverkets anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden, det så kallade saneringsanslaget, har länsstyrelserna fått en förstärkning för arbete med sediment och PFAS.
Förstärkningen möjliggör finansiering av identifiering och inventering av potentiellt förorenade sediment. Med det förstärkta anslaget kan länsstyrelsen prioritera och genomföra det arbete som är kopplat till identifiering och inventering.
Därefter är det möjligt för länsstyrelserna att söka statsbidrag från saneringsanslaget för att genomföra en verifierande fältprovtagning. Aktuell mall för ansökan om bidrag finns på denna sida under rubriken Mallar och instruktioner:
Inrapportering av data till datavärd
Data som samlas in från verifierande fältprovtagning ska rapporteras in till datavärd för miljögifter:
Datavärdskap för miljögifter (sgu.se)
Nu finns det möjlighet för stöd som ska underlätta vid inrapporteringen. Stödet ges genom SMED (Svenska miljöemissionsdata).
Kontakt:
Jane.Ihrfors@ivl.se
alternativt
johanna.stadmark@ivl.se
Viktigt att komma ihåg!
För att göra inrapporteringen enklare är det bra att redan i provtagnings-, analys-, och databearbetningsstegen anteckna data som ska finnas med vid rapportering till datavärd.
Vid provtagningen
Fraktion (tex partiklar, suspenderat, löst i vatten), sedimenttyp (tex lera) eller vattentyp (tex ytvatten, dagvatten), provtagningsnivå, provtagningsmetod, hur provet behandlas direkt efter provtagning, hur provet lagrats, vilken typ av kärl som använts.
Från labbet
Vilken provberedningsmetod har använts, vilken analysmetod har använts, vilket instrument (tex icpms), är labbet ackrediterat för analysmetoden, LOQ och LOD för provet.
Relaterad vägledning
Relaterad publikation
Rapporten innehåller bedömningsgrunder och vägledning för insamling av underlagsdata.